RC/NIB/kap16
Bech och BIT
Av Carl-Erik Fröberg
Under hela 50-talet karakteriserades utvecklingen på dator- och databehandlingssidan av goda nordiske kontakter och ett intensivt idéutbyte. Genom olika omständigheter blev samarbetet mellan Danmark och Sverige speciellt omfattande, och i Sverige kom man av naturlige skäl snart att uppfatta Niels Ivar Bech som centralgestalten i detta avseende. En avgörande omständighet var utan tvivel att Bech klarere än de flesta insåg vikten av samarbete över gränserna och att han också förstod den enorme betydelsen av informationsutbyte speciellt då det som här gällde ett nytt område med nye och okända perspektiv. De gemensamma nordiske symposierna (NordSAM, senere NordDATA) blev ett viktigt forum för ett sådant utbyte av ideer och information. Likväl kände man allmänt att något fattedes och behovet av andra uttrycksmedel, främst i form av en gemensam nordisk tidskrift för informationsbehandling fanns i slutet av 50-talet latent i det allmänna medvetandet.
Vid det andra nordiske symposiet NordSAM som hölls 26-31 augusti 1960 i København hade jag tillfälle att med Bech diskutere möjligheten att söka realisere tanken på en sådan vetenskaplig tidskrift. Bech var genast med på idén och med den för honom typiske inställningen att smida medan järnet är varmt ordnede han snabbt ett informellt nordiskt möte där planerna diskuterades. Tyvärr har jag inte kvar några minnesanteckningar från detta möte och min minnesbild är något osäker, men jag är ändå rätt övertygad om att bl. a. även Peter Naur från Danmark, Jan Garwick från Norge och Olli Lokki från Finland deltog. Vid mötet diskuterades både principiella och konkreta problem. Det var inte alltför svårt att nå enighet om vad tidskriften skulle innehålla: datamaskinteknik, numerisk analys, operationsanalys, programmering samt databehandling. Bech poängterade särskilt att man borde söka behandla hur samspelet mellan maskinvare och programvara påverkade utvecklingen, men tyvärr blev detta endast i mycket ringa grad realiserat.
Under hösten 1960 arbetade vi intensivt med en rad praktiske problem: val av redaktion, ekonomisk planläggning, tryckningsförfarande, layout, anskaffande av artikler, prenumerationskampanj osv. Vad namnet på den nye tidskriften beträffar fanes från början starka sympatier för NORDSAM, men så småningom kom det bestämda invändningar från norskt håll i det man menade att risk för förväxling med symposierna och dokumentationen från dem förelåg. Så småningom kristalliserades »Nordisk Tidskrift for Informationsbehandling» fram och genom en genial permutation lyckades Bech arrangere orden så att arbetsnamnet BIT framträdde:
Detta dubbelnamn lär f ö ha förorsakat biblioteken världen över en del katalogiska bekymmer.
Genom Bechs försorg togs det in anbud - vi hade bestämt oss för ett off-set-förfarande på maskinskriven text - och vi kunde göra en första budget som i sin anspråkslöshet i dag gör ett nästan patetiskt intryck. Den upptog som enda inkomst 1000 abonnemang à 12 SKr medan utgiftssidan dominerades av tryckning (6000 SKr) varjämte porto, klicheer, administration etc. beräknades till 3000 SKr; härigenom borde ett överskott om 3000 SKr uppkomma. Kostnaderna var beräknade på en volym av 48 sidor per häfte dvs. knappt 200 sidor per år. Det skulle emellertid snart visa sig omöjligt att härbärgera alla artikler som väntade på publicering, i varje fall om kravet på allsidighet, både geografiskt och innehållsmässigt, skulle tillgodoses. I ett brev till Bech den 23 november 1960 nämnes detta och en del andra problem som vi sedan löste tillsammans; vanligen träffades vi i Bechs rum på Regnecentralen. Vid ett sådant tillfälle erinrar jag mig att en av hans medarbetare kom in och rapporterade om ett missöde; den skämtsamma arbetstitel som man haft på en Algol-skrift: Dask Algol for Skole og Hjem, hade genom ett missöde kommit att stå kvar även i den slutliga versjonen. Bechs glädje över detta var förvisso stor och äkta.
Att starta en ny tidskrift utan någon ekonomisk bakgrund är naturligtvis omöjligt. Även i detta avseende spelade Bech en avgörande roll genom att flott via Regnecentralen garantera ett belopp om 3000 kr. Med ett dylikt stöd i ryggen kunde jag sedan utverka ett liknende anslag från svenskt officiellt håll genom dåvarande Matematikmaskinnämnden. Även i ett annet avseende lämnade Bech ovärderlig hjälp: all administration och distribution sköttes av Regnecentralen. Denna insats torde ha svaret mot ungefär en tjänst på halvtid.
Under höstens lopp utsågs redaktörerna av dataföreningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige; på ett mer informellt sätt kom även Island att bli representerat. Redan vid Københavnsmötet i augusti hade jag själv efter viss tvekan åtagit mig uppgiften som huvudredaktör, medan Bech i realiteten fungerade som administrativ redaktör.
Vad innehållet beträffar så var avsikten att publicera dels rent vetenskapliga artikler, dels även artikler av översiktskaraktär. Båda slagen fanns med i häfte 1 som innehöll följande:
- S. Bragnum: Varför tunneldioder?
- G. Ehrling: On the Numerical Computation of Incomplete Elliptic Integrals.
- C. E. Fröberg: On the Sum of Inverses of Primes and of Twin Primes.
- J. V. Garwick: The Programming of Large Logical Problems.
- B. Jansson: Study of Anti-aircraft Systems by Simulation with a Monte Carlo Model.
- J. Jensen and P. Naur: An Implementation of Algol 60 Procedures.
- R. Kivivuoi: A Method for Checking Numerical Codes using the 1401.
- B. Langefors: Information Retrieval in File Processing.
Häfte 1 distribuerades i februari och hade karaktären av provhäfte. BIT uppmärksammades snabbt internationellt och omnämndes reden i april-maj-häftet 1961 i Scientific Information Notes.
Vid NordSAM i Oslo 18-22 augusti 1961 anordnades ett redaktörmöte i virket följande personer deltog: Bech, Bergsson (Island, observatör), Carlsson, Comét (Sverige, observatör), Dopping, Fröberg, Garwick, Godske, Lokki och Scharøe Petersen. De ekonomiska problemer stod i förgrunden men därjämte diskuterades redaktionella problem, bl.a. recensjoner och annonser. Dessutom beslöts att konventionell tryckning skulle ske from årgång 2 (1962).
Både i häfte 1 och häfte 2 fanes informative översiktsartiklar, t ex Bragnum: Tunneldioder; Dopping: ADB i folkbokföring; Melbye: Bearbetning av valresultat på Dask; Volby: Cobol. De har emellertid senere blivit alltmer sällsynta genom att andra mer populärt inriktade tidskrifter kommit att utgöra en naturligare publiceringsplats. Redan i häfte 4 kom de första icke-skandinaviska bidragen.
Inför IFIP-kongressen 1962 i München hade jag nöjet att åter samarbeta med Bech som nu var ordförande i programkommittén. Uppgiften att få en rad specialister (och vanligen även individualister) från olika länder att samarbeta effektivt och framför allt att få fram resultat löste Bech på ett genialt sätt: hela sällskapet inkvarterades på en gästgivaregård utanför København med ytterst begränsade kommunikationer. Efter en kort morgonpromenad återstod bare att arbeta, och det blev förvisso resultat, t o m i rätt tid.
Det fjärde NordSAM ägde rum i Helsingfors den 16-20 augusti 1963 och liksom förut utnyttjades tillfället att ordna ett redaktörmöte för BIT. I detta möte deltog Bech, Carlsson, Dopping, Fröberg, Garwick och Lokki. En rad aktuella problem diskuterades, bl a rörande prisreduktion för medlemmer i de stödjande föreningarna. Efter mötet följde ett mycket lyckat nachspiel på Valhalla, en restaurant vid Sveaborg en halvtimmes båtfärd från Helsingfors.
Även vid senere tillfällen har redaktörmöten hållits; dessa har dock i allmänhet varit mere rutinbetonade och de intressantaste besluten togs av naturliga skäl i börian då BIT undan för undan fann sin form. Emellertid förekom tid efter annen prenumerationskampanjer av olika omfattning, och följande lilla formulär förtjänar kanske att räddas undan glömskan.
Vi erbjöd nämligen tre intressanta alternativ:
- □ Yes, I want to subscribe.
- □ No, I do not hesitate. Put me on your subscription list.
- □ I do not know of any good reason why I should not subscribe.
Vid ungefär samme tid pågick ett synnerligen intressant utvecklingsarbete rörande det nye programmeringsspråket Algol. Bech har här spelat en framträdande roll som pådrivere och det är signifikativt att Algol-rapporten redigerades av Peter Naur, en av de främsta i Bechs medarbetarstab. Från BIT:s sida visades stort intresse för detta språk bl a genom att vi införde en avdelning för publicering av algoritmer i Algol.
Att ge en fullständig beskrivning av vad Niels Ivar Bech betytt för BIT är både svårt och lätt. Jag tror i alla händelser man kan våga påståendet att utan hans entusiastiske stöd BIT aldrig skulle ha kommit till. Det är säkert riktigt att man inte kan bygga upp något på enbart drömmar och visioner, utan det krävs konkreta och handfaste förutsättningar. Men det är lika riktigt att man inte bygger något stort och värdefullt utan drömmar och visjoner. Bechs vedersakare förebrådde honom att han enligt deres mening saknede realism. Men den som upplevt hans frikostiga hjälp i både konkret och visionär form har svårt att acceptera en så enkel historieskrivning. Utan att gå in på en närmare analys är det för mig klart att BIT står i en tacksamhetsskuld till Niels Ivar Bech som aldrig kan gäldas. Vi, hans gamla medarbetare och vänner skall alltid minnes hans store hjälpsamhet, hans ljusa entusiasm och hans generösa vänskap.