RC/NIB/kap20

Fra DDHFwiki
< RC‎ | NIB
Spring til navigation Spring til søgning

Från tanken om system till systemtänkandet

Av Börje Langefors

Mina kontakter med Niels Ivar Bech inleddes med att jag ledde byggandet av datorn Sara vid Saab. Sara byggde på Besk-konstruktionen vid Matematikmaskinnämnden i Stockholm (chefskonstruktör Erik Stemme) och det var också fallet med Dask som utvecklades i Köpenhamn (av Bent Scharøe Petersen). Vi hade kommit överens om att sträva efter att göra Dask och Sara exakt kompatible medan vi beslutat göra vissa avsteg från Besk-konstruktionen enär vi fann det nödvändigt att möjliggöra effektiv anslutning av yttre enheet av skilda slag, främst massminnen.

Det vissade sig vara förenat med ett ändlöst detaljarbete för att förvissa oss om att varende bitposition fick exakt samme beteende i båda maskinerna. Många och långa diskussioner och mycken oenighet kännetecknade detta arbete. Vid en konferens i Köpenhamn var det nära att vi gav upp. Oenigheten tycktes för stor. Men efter att Bech flyttet ut konferansen i trädgården, skaffet fram öl samt spelat ut sin charisma skedde ett under och alla detalj frågor löstes. Alla var mycket tacksamma för Niels Ivars insats.

Medan de ändlösa smådetaljerna klarades av kvarstod en stor fråga. Skulle vi införa indexregister eller inte? Dask-gruppen ville använda 2 av binärpositionerna i ordstrukturen för indexregisterindikering virket medgav 3 indexregister men endast medgav 1000 ords minne (läs 1024 ord om Du är binärslav). Sara-gruppen ville ej ha några indexregister utan istället 2000 minnespositioner.

Ett ytterligere argument var att ett så litet antal indexregister mest var till besvär för programvaran som då behövde optimere indexutnyttjandet. Bech hävdade att 1000 ord plus indexregister var värt mere än 2000 ord utan indexregister och när man från svensk sida ifrågasatte detta visade han ett praktiskt sinne. Han föreslog att man skulle tävlingsprogrammera. Tyvärr ställde inte någon av de svenska programmerarna upp till den tävlan. Själv uppfann jag en ny typ av indexregister som borde lösa problemet genom att ge oss en praktiskt obegränsad mängd indexregister. Nämligen genom att införa vad jag då kallede »flytande indexregister» i virket man kunde lagra in flere värden i sekvens och ta ut dem i omvänd sekvens. Detta förslag antogs av Bech och Dask-gruppen under förutsättning att det antogs för Sara. Men mina programmerere lyckades jag inte övertyga. Vi skulle förmodligen annars i Dask och Sara haft de första stackfunktionerna och dessutom realiserade i hardware.

Bech var reden vid den tiden klar över de store potentiella möjligheterna att använda datorer (som vi då ofte istället kallede matematikmaskiner) för administrative uppgifter och för stöd åt beslutsfattare. Han var också klar över att man måste diskutera datasystemprojekt i tillämpningens termer och på sedvanligt ingenjörsmanér göra »ritningar» och beräkningar av systemutkast innan man påbörjade tillverkningen (av programmer m m). Han kom därmed att vara till en uppmuntran och stimulans för de (ganske få) av oss som tånkte i termer av systemanalys.

Det var vanligt reden på 1950-talet att man talade om system och »integrated data processing» (IDP). »System» är en term som definieras på skilda sätt men den syftar alltid på sammanhang och helhet och det gör ju ocksa »integrated». Termen system måste alltså åtminstone avse att påminne om att det problem man för tillfället syftar på har viktige samband med andra funktioner eller deler av organisationen. »System» eller »totalt system» anger att man tänker sig deler som samverkar så att de på något sätt utgör en helhet. Ur en annen synvinkel kan de uppfattas som deler av en annen helhet. Men den vanlige vulgäruppfattningen - också gängse i många specialistkretsar - att »totalsystemet» måste konstrueras och realiseres på en gång är snarest i strid med systemtanken. Väsentligt är istället att man kan angripe en komponent i taget, men tillgodose sammanhangen genom att vårda om gränsytorna.

Bech insåg att systemaspekten var viktig i samband med datasystem och att den här, liksom vid tekniske system, redde till behov av abstrakta modeller och formaliserade metoder. Man behövde utveckla teori för systemanalys och systemkonstruktion. Man behövde då också bygga ut utbildningsmöjligheterna. Han tog också flera initiativ som var betydelsefulla för framstegen inom dessa områder. På det internationella planet utövade han avsevärt inflytande på tillkomsten av IFIP's tekniske kommitté för utbildning. Denna kommitté har bl a arrangerat internationella konferanser över Computers and Education. Den första av dessa var 1970 i Amsterdam och Bech var aktiv i programmets utformning. Också på det skandinaviske planet gjorde Bech betydelsefulla insatser för utbildningen avseende datasystemutveckling såväl vid anordnande av konferenser som t ex NordSAM - senare omdöpt till NordDATA - som genom särskilda initiativ.

Ett av Bechs många imponerende initiativ var anordnandet vid Regnecentralen i Köpenhamn 1962 av ett avancerat seminarium över datasystemutveckling. Detta seminarium löpte över flere måneder och varje vecka var ägnat åt ett speciellt tema och reddes av en särskilt inbjuden specialist. Detta kan ses som den första högre utbildningen i ämnet automatisk databehandling och system i Norden och förmodligen i världen. Detta seminarium fick stor betydelse ej blott för dem som deltog som elever utan också för oss som hedrades med att engageras som lärare. Vi blev ju stimulerade att tänka igenom och dokumentere betydelsefulla principer och metoder, så vitt vi kunde utforma dem. För min egen del blev detta incitament till artikler i BIT om »informationssystemteori» och till boken Theoretical Analysis of Information Systems (Thais). Så mycket mere betydelsefullt blev detta initiativ av Bech som seminariet året därpå upprepades vid Norsk Regnecentral i Oslo.

Bech var alltid positiv till tanken på utvidgat nordiskt samarbete på dataområdet och hans generösa attityd i sådana sammanhang var ett föredöme för de andra parterna - vilket, tyvärr, inte blev åtföljt i tillräcklig grad. Bl a hade jag själv talrike kontakter med honom i olika försök att bygga en nordisk dataindustri och hade alltid tillfälle att imponeres av hans vidsyn och idérikedom.

Jag mines Niels Ivar Bech som en handlingskraftig och framsynt ledere och som en inspirerande, generös och pålitlig vän. För min egen del innebar Niels Ivars bortgång en svår förlust, det blev tomt efter honom. Nordens datafolk miste också, med hans bortgång, en av sine mest färgstarka personligheter.